KN-nummer, HS-kod och Taric-nummer – vad är skillnaden?

HS står för Harmoniserade systemet, en varunomenklatur som förvaltas av Världstullorganisationen (WCO). De två första siffrorna anger kapitel, de fyra första ett HS-nummer och alla sex ett HS-undernummer. Eftersom de flesta länder bygger sina tulltaxor på HS kan du nästan alltid räkna med att de sex första siffrorna är desamma hos din leverantörs tullmyndighet som hos Tullverket.

HS revideras normalt vart femte till sjätte år. Nuvarande version är HS 2022. Nästa version, HS 2028, börjar gälla den 1 januari 2028 – då ändras också många KN-nummer.

Kombinerade nomenklaturen (KN) är EU:s utbyggnad av HS. Den lägger till en sjunde och åttonde siffra och finns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87. En ny version publiceras varje höst och börjar gälla den 1 januari.

KN-numret använder du i exportdeklarationer och i Intrastat-rapporteringen till SCB. Det är också KN-numret som EU-lagstiftning hänvisar till, till exempel bilaga I till avskogningsförordningen (EUDR).

Taric är EU:s integrerade tulltaxa. De två sista siffrorna behövs för att EU ska kunna knyta åtgärder till en vara: tullsatser, tullbefrielser och tullkvoter, antidumpningstullar, importrestriktioner och licenskrav. Ibland behövs dessutom en fyrställig tilläggskod.

I en importdeklaration anger du det tiosiffriga Taric-numret. I Sverige slår du upp det i Tullverkets söktjänst Tulltaxan.

• Import till EU: Taric-nummer, 10 siffror.
• Export från EU: KN-nummer, 8 siffror.
• Intrastat: KN-nummer, 8 siffror.
• Prata med en leverantör utanför EU: HS-kod, 6 siffror – resten skiljer sig mellan länder.

”Varukod” är ett samlingsord som kan betyda något av ovanstående beroende på sammanhang – Tullverket använder det både om den tiosiffriga koden vid import och den åttasiffriga vid export. ”Statistisk varukod” betyder däremot det åttasiffriga KN-numret, till exempel i Intrastat.

Som importör eller exportör ansvarar du för att dina varor blir rätt klassificerade. Det gäller också om du anlitar ett ombud som gör deklarationen, och oavsett vem som har föreslagit koden.

En felaktig varukod kan innebära att du har betalat för lite eller för mycket i tull, eller att varan kräver ett tillstånd du inte har. Upptäcker du ett fel ska du skicka en rättelse till Tullverket så snart som möjligt. Tullverket gör också efterkontroller, och en ändring kan leda till tilläggsdebitering i efterhand och i vissa fall tulltillägg.

Vill du ha ett besked som binder tullmyndigheterna kan du ansöka om ett bindande klassificeringsbesked.

Behöver du ta fram koden? Beskriv varan för Klassio eller bläddra i nomenklaturen.